Hur ska man kunna lita på..?
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Efter en väldigt lång paus började jag fundera och rannsaka mig själv igen.
Egentligen tycks jag har svårt att känna ordentligt, på riktigt! Bortom allt tvivel!
Änsålänge hade jag inte känt något som det jag känt för Mr P. Och trots det var det så läängesen. Inte ens efter såhär lång tid.
Mr S har väl varit närmast hitintills, men ändå inte alls så pass.
Allt annat har mest känts som förvirringar.
Jag fortsatte min paus och mina funderingar och självläkande tills jag kände mig redo igen.
Jag började tillslut känna mig redo igen och jag började längta efter kärleken igen.
Jag försökte börja öppna upp mig lite igen, jag började dejta så smått igen.
Men ingen jag träffa kände jag någonting för. Antingen var de för omogna eller för allvarliga. Jag hitta de mest fåninga felen på de alla, men sanningen var den att jag bara inte kände något... inte ens lite för någon av dem...
Så, nu VILLE jag känna men kunde plötsligt. Jag hade stängt av för mycket och nu kunde jag inte öppna upp fullt ut igen.....
Kategori: Allmänt
Jag var på total paus allt gällande killar och kärleken...
Paus...........................
Paus................................
Paus.........................................
Paus...................................................
Jag hade verkligen lyckats stänga av helt!
Något jag aldrig lyckats med förut, inte ens då jag önskat. Och nu bara gick det av sig själv. Jag behövde inte ens försöka, jag var bara avstängd.
Det va såå skönt. Jag kände mig så fri! :)
Pausen fortsatte...
Paus...........................................................................
Månaderna bara flög förbi, men pausen fortsatte............ Och fortsatte..........
Den varade länge.........................................................................................................
Så länge att mina vänner och bekanta omkring mig började ifrågasätta.
Men den fortsatte trots det..........
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Runt samma tid hade jag och en gammal vän eller vad man ska kalla det hittat varandra vi internet.
Kort därefter råkade jag träffa på Mr U ute en fest kväll. Sekunden jag såg honom kände jag känslor för honom jag aldrig innan känt för honom tidigare. Åh nej tänkte jag bara!
Killen jag endast skulle vara KK med, som jag inte träffat på ett tag. Som absolut inte har några ambitioner i sitt liv. Som är en nonchalant player. Som plötsligt började få känslor för mig och ville försöka något mer. Som jag sa till att jag iinte ville något med. Som fortsätter vara den player han är och knulla rundor med sitt sexiga smile och charmigaste blick, står jag plötsligt och känner massa pirr i kroppen för.
Jag ska då alltid krångla till det för mig själv!!
Vi festade tillsammans hela kvällen, jag o mina vänner tillsammans med hans vänner. Men han verkade inte ett dugg intesserad av mig. Han var trevlig och pratade med mig, men inte mer än han behövde. han dissade mig nästan hela kvällen. Jag sökte hans uppmärksamhet så diskret jag kunde, det hjälpte inte mycket, eller rättare sagt inte alls.
Nu var det plötsligt omvända roller.
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
När Mr R reste var det med blandade känslor för mig. På ett sätt kändes det skönt och som jag sluppit ur något obehagligt som pressat mig.
Jag började träffa Mr U igen.
Bra sex, mysigt sällskap och framförallt okomplicerat. Det funkade hur bra som helst för mig. Jag kände mig vilsen och något trött på känslor, det slutade ju alltid med besvikelse eller komplication.. jag behövde få slippa det ett tag...
Vi var vänner med fördelar, KK, booty calls whatever you wanna call it! - Inget mer!! Och han var nog den mest oseriösa typen jag kände till, med säkerligen flera "vänner med fördelar" som jag inte kände till. Han va vild, festande, oseriös, småkriminell och definitivt en kille som bara var ute efter sex och leka runt!
Därför belv jag jättebesviken och kände mig aningen panikartad och framförallt FÖRVÅNAD när Mr U plötsligt började vilja ha med mig på middagar med sina vänner, fika hos sin syster och hennes man och barn, följa med mig på hans vänners bröllop.. Detta var inte alls vad vår "relation" gick ut på!
Vi höll oss anonyma, hemma hos honom eller mig. Visst mina vänner visste mycket väl vem han var och kanske hans visste vem jag var. Men vi beblandade oss sällan med varandras vänner och absolut ALDRIG med varandras familjer! Då känns det plötsligt som att det betyder något, och det var inte alls där vi var!
Han började prata mer och mer känslor kring oss. Började ge mig fler och fler smyg komplimanger, började prata om mig som person, vad han tyckte om hos mig, hur han kände för mig...
Jag blev förvirrad och osäker på vad han egentligen menade med detta. Jag drog mig undan... hade alltid ursäkter när vi skulle ses, slutade svara när han ringde och skrev....
Och eftersom jag inte orkade med komplicerat så gjorde jag det som jag visat mig utomordentligt duktig på... - Jag flydde.
Kategori: Allmänt
Kategori: Allmänt
Olickligtvis "träffade" jag då både Mr R och Mr U samtidigt...
Jag var inte tillsammans med någon av dem, även då relationen med Mr R emellanåt såg ut att leda till ett seriöst förhållande, men änsålänge dejtade vi endast.
Mr R och Mr U är varandras motsatser och gav mig därför totalt olika saker, men som jag båda behövde..
Mr R gav mig allt smicker, uppskattning och uppvaktning i världen.
Han var lite gamaldags av sig och tyckte att män är män och kvinnor är kvinnor och man har lite olika "roller" i ett förhållande. Jag tyckte det va helskönt eftersom dagens samhälle är helt för fixerad vid att det ska vara så överdrivet jämnlikt och könslöst. Även jag tycker om att känna mig kvinnlig och vill ha en man som "stå" för vissa saker. Tar initiativ, notan m.m.
Han behandlade mig som en prinsessa och såg alltid till att jag hade det bra, samtidigt som han kändes lite som ett överhud, fast på ett bra sätt.
Trots det inte dominant. Jag har en stark vilja och starka åsiikter och de kunde jag ventilera och disskutera mer med honom än någon annan. Oj, vilka disskusioner vi kunde ha, men väldigt intressanta och jag älskade verkligen att ha hittat någon jämnlik där att kunna disskutera allt med.
Han var romantisk, påhittig, den perfekta mannen att ha det perfekta förhållandet med.
Trots allt detta och trots nätter tillsammans stannade det alltid vid kyssar. Inget sex. Personligen gjorde det mig inte så mycket, njöt i fulla drag av uppskattningen och uppvaktningen o myset med honom.. Men började ändå tillsut fundera.. han är man och män brukar ha svårt att hålla sig så.. Visseligen hade jag hört honom säga vid något helt annat tillfälle att han om han är ute efter något seriöst han vill satsa på aå tar han det väldigt lugnt och vill bygga upp något först.. Trots detta kunde jag inte låta bli att undra....
Mr U däremor var inte romantisk för fem öre. Han var mer som en polare, som jag hade bra sex med. Vi festade tillsammans någon enstaka gång, men mest kolla vi film, låg och mös och snackade lite ytligt. Han var inte mycket för att disskutera och inte särskillt intresserad av framtiden eller att bygga sig någon karriär. Han hade inga direkta mål.
Men sexet var bra, attraktionen var stark, han var väldigt mysig och go och jag trivdes riktigt bra i hans sällskap. Hans personlighet och utstrålning var stark.
Där fanns en känsla där som inte riktigt infann sig med Mr R. Dock inte någon känsla som gjorde att jag ville inleda något förhållande med honom. Bara att han fick mig känna. Piriod.
Eftersom jag var så säker på var jag och Mr U stod så kunde vi prata andra tjejer och killar med varandra - precis som polare. Jag kände aldrig minsta lilla sting av svartsjuka när han berättade om någon annan tjej. Han visste därför också om Mr R.
Mr R däremot visste inget om Mr U. Jag visste ju inte riktigt var jag och Mr R stod och om vi var på väg mot något seriöst. Kändes väldigt fel att nämna något om Mr U då.
Det var ju inte så att jag träffade Mr U hela tiden, bara någon gång då och då, ungefär varannan helg. Det var i huvudsak Mr R jag träffade..
Kategori: Allmänt
Runt samma tidpunkt som jag började träffa Mr R hade jag och en gammal bekant börjat ta upp kontakten igen, Mr U..
Historien med honom går ganska långt tillbaka. Vi hade gemensamma vänner i tonåren och festade en del ihop. Jag var fina flickan och han the bad boy.
Det var omedelbar attraktion från bådas håll! Han var snygg, farligt snygg!
Muskulös, intensiva ögon och såg allmänt bra ut. Dessvärre hade han ett fruktansvärt hetsigt temprament och kunde gå från charmig till aggresiv, ganska ordentligt aggresiv på ett ögonblick. Ingen bra egenskap, men något som ändå attraherade.
Det som attraherade mest var nog min "makt" över honom och hans temprament.
Han gick på allt och alla när han blev sådär och det svartnade för ögonen på honom.. allt och alla - utom mig! En ordentlig tillsägelse från mig och han lyckades lugna sig.. Det kändes bra ;)
Attraktionen till trots hände aldrig något oss emellan. När vi träffades första gången var vi båda upptagna och han hade dessutom ett barn. Inte för att det verkade som att någon av dom höll sig så trogna varandra efter vad jag fick höra, men jag var (är) av det trogna slaget.
Vi höll kontakten från och till några år, men sedan rann det ut i sanden..
Nu såhär flera år senare sprang vi plötsligt på varandra ute av en slump. Shit han var fortfarande lika ursnygg!! Attraktionen var där igen på ettt ögonblick! Och nu var vi båda singlar för första gången..
Vi tog upp kontakten igen. Sms:ade och pratade en del över telefon. Tillsut bestämde vi oss för att ses. Vi visste ju båda precis vad det innebar. Vi skulle få ge efter för den attraktionen som legat där sålänge..
Det belv en riktigt mysig och bra kväll. Film, en hel den prat om då tid och nutid. Som person hade mognat, växt upp och lugnat sig lite ang. aggresiviteten. Lite fanns nog kvar under ytan har jag senare sett i samband med bråk med likasinnade... Inte i samma utsträckning, men tillräckligt för att fortfarande vara lite farlig.. jag skulle iinte vilja hamna på hans fiende-lista.
Framförallt blev det ju även det jag kom dit för.. BRA sex! ;)
Jag är egentligen inte personen som springer runt och har sex med olika killar hit och dit som kanske många andra har när de är singlar.. Jag har aldrig kunnat det, det har aldrig funkat för mig.
Jag är mer av en romantiker som vill ha kärlek, men med Mr U var det det enda jag ville från början och även så i efterhand ville jag ha mer, utan känslor eller förhållande inblandat. Med honom funkade det så vi fortsatte ha det så.
Samtidigt hade vi mysigt och kul ihop, så det blev det klassiska vänner med fördelar.
Kategori: Allmänt
Jag kämpade med att försöka bli av med av med stalkern och det gick som sagt allt bättre och bättre. Han hörde av sig mer sällan... Jag fick andrum.
Jag umgick med vänner och hade bara riktig kul, fick äntligen leva singel liv.. det var sommar och livet bara lekte! :)
Det var då Mr R kom in i mitt liv. När jag såg honom första gången var det som om någon skapat en man exakt efter mina dröm kriterier, som om han var gjort rakt av efter mina öskemål... När jag sedan lärde känna honom var det fortfarande som att något bett mig skriva en lista på allt jag önskade mig och poff så var han där!
Han var som en "prins charming" direkt från sagoböckerna. Lång och såå stilig. De mest vackra ögonen, välformade läpparna... han var inte bara stilig, han var manligt vacker!
En riktig genleman! (så som män var mer förr) Självsäker men ödmjuk, vältalig, riktigt trevlig, charmig, vilken utstrålning! Ett leénde som fick vem som helst att smälta...
Och han tycket om att disskutera saker, viktiga saker, intressanta saker... Både allvarliga världs och samhälls frågor (han var väldigt smart och allmänbildad) och djupa saker om en själv.. Samtidigt i allt detta kunde han även skämta och vara riktigt rolig.
Alla mina vänner smälte..............
Han hade allt!
Vi började dejta. Träffades ofta... middagar, fikor, kvällar på uteserveringar. Vi kunde prata i timmar!! Vi hade lika trevligt och mysigt varenda gång...
Trots detta så gick det ganska långsamt fram, vilket jag tyckte var superskönt!
Blev ordentligt uppvaktad, utan krav. Precis vad jag behövde just då.
På en dejt efter att vi träffats ett tag blev han plötsligt likte konstig... Han som annars var så vältalig, alltid visste vad och hur han skulle säga saker rätt börja fumla med orden, han som annars alltid var så självsäker och alltid ogenerad verka både blyg och generad.... Till slut måste jag fråga vad det är med honom??
Han blir röd om kinderna.. "Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.. han sitter tyst ett tag. Jag har börjat känna massa känslor som jag inte känt på länge.. Du gör mig så varm och pirrig... vet nästan inte vad jag ska säga när jag är med dig längre... Jag brukar aldrig känna så, jag är så van att ha övertaget men när jag är med dig blir jag nästan rädd att göra bord mig..."
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Blir givetvis glad eftersom att jag börjat gillar honom också starkt. Allting var bara så bra och flöt på nästan för rätt.... men allting kändes ändå bara så bra.