Singel in the city!

Hej! Här är jag! En toppentjej i mina bästa år. Charmig hopplös och alldeles.. alldeles singel.. Häng med på min resa genom singel-livets berg och dalbana!

Början med Mr R

Kategori: Allmänt

Jag kämpade med att försöka bli av med av med stalkern och det gick som sagt allt bättre och bättre. Han hörde av sig mer sällan... Jag fick andrum.
Jag umgick med vänner och hade bara riktig kul, fick äntligen leva singel liv.. det var sommar och livet bara lekte! :)

Det var då Mr R kom in i mitt liv. När jag såg honom första gången var det som om någon skapat en man exakt efter mina dröm kriterier, som om han var gjort rakt av efter mina öskemål... När jag sedan lärde känna honom var det fortfarande som att något bett mig skriva en lista på allt jag önskade mig och poff så var han där!

Han var som en "prins charming" direkt från sagoböckerna. Lång och såå stilig. De mest vackra ögonen, välformade läpparna... han var inte bara stilig, han var manligt vacker!
En riktig genleman! (så som män var mer förr) Självsäker men ödmjuk, vältalig, riktigt trevlig, charmig, vilken utstrålning! Ett leénde som fick vem som helst att smälta...
Och han tycket om att disskutera saker, viktiga saker, intressanta saker... Både allvarliga världs och samhälls frågor (han var väldigt smart och allmänbildad) och djupa saker om en själv.. Samtidigt i allt detta kunde han även skämta och vara riktigt rolig. 
Alla mina vänner smälte..............

Han hade allt!

Vi började dejta. Träffades ofta... middagar, fikor, kvällar på uteserveringar. Vi kunde prata i timmar!! Vi hade lika trevligt och mysigt varenda gång...
Trots detta så gick det ganska långsamt fram, vilket jag tyckte var superskönt!
Blev ordentligt uppvaktad, utan krav. Precis vad jag behövde just då.

På en dejt efter att vi träffats ett tag blev han plötsligt likte konstig... Han som annars var så vältalig, alltid visste vad och hur han skulle säga saker rätt börja fumla med orden, han som annars alltid var så självsäker och alltid ogenerad verka både blyg och generad.... Till slut måste jag fråga vad det är med honom??

Han blir röd om kinderna.. "Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.. han sitter tyst ett tag. Jag har börjat känna massa känslor som jag inte känt på länge.. Du gör mig så varm och pirrig... vet nästan inte vad jag ska säga när jag är med dig längre... Jag brukar aldrig känna så, jag är så van att ha övertaget men när jag är med dig blir jag nästan rädd att göra bord mig..."

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Blir givetvis glad eftersom att jag börjat gillar honom också starkt. Allting var bara så bra och flöt på nästan för rätt.... men allting kändes ändå bara så bra.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: