Efter detta kände jag bara att stopp, paus i allt som heter killar, förhållande.

Jag reste iväg med några vänner. Bara hade det helt underbart mysigt och skönt. Vi kom hem och jag fortsatte att bara hålla mig till mina vänner.

Mr R va tillbaka i sverige. Han hörde av sig en del.

Mr U hörde av sig en del.

Av någon märklig anledning infann dom sig alltid i mitt liv ungefär samtidigt....

Blev några fikor med Mr R. Hade saknat honom kände jag. Men på vilket sätt? - osäker.. kanske mest som vän. Jag tyckte om honom. Tyckte om hans uppskattning. Tyckte om att kunna disskutera med honom. Och framförallt tyckte jag nog om hur jag kände att han var MIN, han tillhörde mig.

Oavsett om vi träffades eller inte så var han alltid min när jag ville ha honom där.

Ibland kan jag känna att Mr S var lite av ett straff för hur jag alltig hållit Mr R på kroken. Oftast omedvetet för jag har själv trott att jag haft känslor för honom, men det har nog mer varit sättet han behandlar mig som fått mig att må bra....

Träffade inte Mr U. Men pratade desstu mer igen. Han var intresserad av att bli mer än "Vänner med fördelar". Jag förklarade att jag var inte ute efter det.

Jag fortsatte min paus och även min egna rannsakan av mig själv.